Haninge kommun medverkar i satsning för samordnad vård
Övre rad från vänster: projektledare Renata Stypula (Haninge kommun), SMO-koordinatör sjuksköterska Camilla Andersson (Handens vårdcentral, Region Stockholm), läkare vid SMO-mottagningen Svetlana Engman (Handens vårdcentral, Region Stockholm). Nedre rad från vänster: sjuksköterska i team för stöd och hälsa Anna Laumann (Haninge kommun), sjuksköterska i team för stöd och hälsa Lisbeth Wigström (Haninge kommun) och sjuksköterska i team för stöd och hälsa Maria Rylin (Haninge kommun).
Att besöka en vårdcentral när man har en funktionsnedsättning kan vara omständligt. Oftast behöver man ett mer samordnat omhändertagande. Sedan september i år finns en mottagning för samordnat medicinskt omhändertagande (SMO) vid Handens vårdcentral, en av de vårdcentraler som drivs av Stockholm läns sjukvårdsområde i Region Stockholm som fått ett utökat uppdrag. Social- och äldreförvaltningen i Haninge kommun medverkar aktivt i satsningen som en del av kommunens omställning till god och nära vård.
Den så kallade SMO-mottagningen är ett svar på att flera aktörer som regionen, patienter, närstående, habilitering och hälsa och kommuner har sett behov av att vården för personer med LSS-insatser förbättras utifrån tillgänglighets- och kontinuitetsaspekten. Syftet är att erbjuda en sammanhållen och samordnad vård till personer med LSS-insatser, som till följd av omfattande funktionsnedsättning har svårt att få sina behov tillgodosedda inom ordinarie primärvårds vårdcentral då de behöver ett mer anpassat bemötande.
– Patienten ska uppleva trygghet med sin vård och ska få hjälp med sina vårdkontakter på ett koordinerat och smidigt sätt. Då är samverkan mellan huvudmän, där regionen och kommunen har delat ansvar för hälso-och sjukvårdsfrågor det vill säga på LSS boenden, det centrala, säger Renata Stypula projektledare för God och nära vård på social -och äldreförvaltningen i Haninge kommun.
Mottagningen riktar sig till personer med stora behov
SMO-mottagningen i den nuvarande fasen vänder sig framför allt till personer som bor på LSS-boenden i Handens vårdcentralens upptagningsområde och är listade på vårdcentralen. Det är personer som har omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar såsom intellektuell funktionsnedsättning, rörelsenedsättning och autism eller någon form av bestående kognitiv funktionsnedsättning.
– Det är sammanlagt nio LSS-boenden som i nuläget ingår i mottagningens upptagningsområde. Kommunens sjuksköterskor från dessa boenden fungerar som länk mellan patienten och SMO-mottagningen, säger Renata Stypula.
Planeringen av vårdinsatser, rådgivning, medicinska genomgångar sker i dialog mellan SMO-mottagningen och kommunens team för stöd och hälsa som bland annat består av sjuksköterskor.
Stärka patientens trygghet i vården
Det som skiljer SMO-mottagningen från vanlig primärvårds vårdcentral är att patienten får en namngiven läkare som denne träffar vid varje besök och att SMO:s koordinerade sjuksköterska blir också hens fasta vårdkontakt vid eventuella inskrivningar i slutenvården då denne känner patienten bäst. Det finns också andra professioner som patienten kan få hjälp av som psykolog inom första linjens psykiatri, kurator, fysioterapeut, dietist. SMO-mottagningen utvecklar även sitt samarbete med habilitering och hälsa.
– SMO- mottagningen erbjuder större tillgänglighet vad gäller den fysiska och kommunikativa tillgängligheten. Det finns hjälpmedel på mottagningen som underlättar vid förflyttningar till exempel taklyft och kommunikativa hjälpmedel som stärker individens förutsättningar att vara delaktig och beskriva sina behov, säger Renata Stypula.
Längre besökstider och snabb tillgång till rådgivningen vid behov som en del av ett förebyggande förhållningssätt är också en viktig del.
God och nära vårds stimulansmedel har möjliggjort insatser
Haninge kommun har i det här arbetet använt stimulansmedel bland annat för projektledning av omställningsarbete mot god och nära vård.
– Med dessa medel har vi kunnat avsätta resurser för samverkansmöten vid mottagningens uppstart, fortsatt samverkan och framtagandet av gemensam samverkansöverenskommelse, avslutar Renata Stypula.