Programpriser

Enligt skollagen ska resursfördelningen till kommunala respektive fristående skolor ske på lika villkor. I samverkansavtalet för länets kommuner och Håbo kommun ingår en prislista för de nationella programmen som gäller ersättningen mellan kommuner och ersättningen till fristående huvudmän. Ett strukturtillägg finns också för att skapa mer likvärdiga villkor för elevernas utbildning. 

Programpriser 2026

Storsthlm beslutar varje år om en rekommenderad ersättning för de nationella gymnasieprogrammen. Styrelsen beslöt i juni 2025 följande:

Programpriserna räknas upp med 2,1 procent av index i kalkylmodellen som ligger till grund för programpriserna för gymnasieskolan 2026.

Strukturtillägget räknas upp med 6 procent för nivå 2–5 (vilket motsvarar meritpoäng 1–199) och 2,1 procent för nivå 1.

Priserna för yrkesprogrammen höjdes utöver grunduppräkningen för att kompensera för utökad undervisningstid.

Styrelsen rekommenderar kommunerna inom samverkansområdet att med dessa förändringar anta prislistan för 2026 i sin helhet.

De nya priserna gäller från den 1 januari 2026.

Yrkesprogram och förändrad undervisningstid

Efter ett regeringsbeslut om förändrad läroplan utökades yrkesprogrammens omfattning till 2 700 alternativt 2 800 poäng från och med höstterminen 2025. Detta innebär utökad undervisningstid i årskurs 2 och 3. Elever kan dock välja att läsa 2 500 poäng som tidigare. Programmen förblir treåriga men med utökad undervisningstid och förbättrad förberedelse för arbetslivet och vidare studier. I programprislistan tillförs extra resurser för att kompensera skolorna för den utökade undervisningstiden. För 2026 motsvarar det en beräknad kostnad på cirka 31 miljoner kronor för länet.

Så räknas programpriserna upp 

Basen för programpriserna är uppdelade i sju kostnadsslag. Dessa kostnadsslag är undervisning, lokaler, läroverktyg, skolmåltider, skolhälsovård, resor och administration/övrigt. Kostnader för SL-kort ingår inte i gymnasiepengen utan faktureras separat. Ersättningen för varje program har räknats fram utifrån en viktning mellan kostnadsslagen. 

Vid införandet av strukturtillägg har motsvarande cirka 1,5 procent av den samlade kostnaden för programpengen dragits av och omfördelas som strukturtillägg. Sedan 2016 finns det ingen finansiell koppling mellan programpriset och strukturtillägget, vilket innebär att förändringar i strukturtillägget inte längre påverkar programpengen. 

Modellen för uppräkning av programpriser består av följande delar: 

Beräkningsunderlag – tas fram enligt senast kända statistik för kostnadsutvecklingen med fem index som bas.

Gemensam politisk bedömning – här kan hänsyn tas till kommunernas ekonomiska läge och gemensamma politiska prioriteringar.

Prognoser och bedömningar av samhällsekonomi och verksamhetens utveckling.

Kommunerna beslutar årligen om att godkänna prislistan för de nationella programmen efter rekommendationen från Storsthlm.

Översyn av prismodell för gymnasieprislistan

Styrelsen för Storsthlm har antagit en reviderad beredningsprocess och prismodell för gymnasieprislistan. Styrelsen gav hösten 2023 Storsthlm i uppdrag att göra en översyn av gymnasieprislistans modell och föreslå en ny modell. Översynen skulle belysa flera områden, bland annat beredningsprocessen på Storsthlm, socioekonomisk fördelning och strukturtilläggets konstruktion och nivå, effekter och eventuell kompensation för höga hyror och utbyggnationer. Översynen har resulterat i flera rapporter och underlag som legat till grund för styrelsens beslut om såväl reviderad beredningsprocess som prismodell och att i övrigt arbeta i den riktning som rekommenderats.

Här hittar du underlaget till uppdraget om översyn av prismodellen för gymnasieprislistan liksom det beslut som styrelsen tog i juni 2024.