Sammanfattning från styrelsen 10 mars

Styrelsen yttrade sig över två remisser. Den ena remissen avsåg rapporter om beredskapsflygplatser och den andra avsåg myndigheten DIGG:s rekommendation om datadelning vid upphandling. Dessutom anmäldes arbetsutskottets beslut från den 28 februari, där Storsthlm beslutade yttra sig över förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2022-2033. I övrigt fastställde styrelsen Storsthlms årsbokslut för 2021.

Styrelsen fick också en hel del information inom välfärdsområdet, bland annat om hur de statliga stimulansmedlen för god och nära vård och psykisk hälsa använts under 2021 och planerna inför 2022. Dessutom fick de information om Stockholms läns regionala samverkans- och stödstruktur (RSS) utvecklingsarbete 2021 och planerat arbete inför 2022.

Läs om alla ärenden i sin helhet och protokollet här.

Yttrande över Trafikverkets rapporter om beredskapsflygplatser

Regeringen har uppdragit åt Trafikverket att göra kompletterande analyser av beredskapsflygplatser med utgångspunkt från verkets redovisning den 15 juni 2020, efter erfarenheter av temporära beredskapsflygplatser under pandemin samt hälso-och sjukvårdens och andra samhällsviktiga funktioners behov av tillgänglighet för samhällsviktiga flygtransporter i hela landet.

Stockholms län har Arlanda som beredskapsflygplats sedan tidigare. I Trafikverkets underlag föreslås att Skavsta flygplats i Nyköping blir ytterligare en beredskapsflygplats i området.

Sammanfattningsvis ser Storsthlm positivt på att Trafikverkets förslag. Skavsta skulle bli ett värdefullt komplement till Arlanda och skulle förstärka beredskapen av samhällsviktiga verksamheters behov, särskilt i de södra länsdelarna.

Yttrande över DIGG:s rekommendation om datadelning vid upphandling

Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, har tillsammans med bland andra Upphandlingsmyndigheten tagit fram förslag till rekommendation för Upphandling av information med inbyggd öppenhet. Rekommendationen avser kravställning vid upphandling av produkter/system/tjänster som antingen innehåller information eller hanterar information.

Storsthlm anser bland annat att begreppet ’inbyggd öppenhet’ är relativt okänt. Begreppen ”öppna och delade data” skulle behövas lyftas upp och stärkas. Vidare är rekommendationen uppdelad på sju kravområden. Storsthlm anser att vissa är likartade och kan finnas inom ett och samma kravområde. Vidare att ett kravområde kan utgå eftersom det kravområdet är generellt för alla upphandlingar.

Yttrande över nationell plan för infrastrukturen 2022–2033

Trafikverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Storsthlm har inte fått förslaget på remiss, men prioriterar att lämna synpunkter då Stockholms läns utveckling påverkas i stor omfattning och i stort sett samtliga kommuner berörs. För att få in yttrandet inom svarsperioden fattade Storsthlms arbetsutskott beslut per capsulam den 28 februari.

I yttrandet tar Storsthlm bland annat upp att de ökade satsningar som finns i Trafikverkets förslag är bra, men att andelen medel till Stockholms län ändå är otillräckliga utifrån behoven av förbättrad kapacitet i transportsystemet i länet, och även för att stödja omställningen till hållbara transporter. Vidare bör utbyggnad av laddinfrastrukturen ingå i planen. I förslaget saknas också tillräckliga satsningar på viktiga knutpunkter och sträckor som skapar stor nationell nytta för gods- och persontransporter.

Stimulansmedel för god och nära vård och psykisk hälsa

Styrelsen fick information om hur staten, genom de statliga stimulansmedlen, fortsätter satsningen på hälsa vård och omsorg under 2022 och hur medlen använts under 2021. Staten har ingått i flera överenskommelser med Sveriges kommuner och regioner (SKR). Bland annat ska den nära vården och omsorgen samt insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid, vidareutvecklas.

För Stockholms län innebär det ett tillskott på cirka 146 miljoner kronor för god nära vård och cirka 110 miljoner kronor för psykisk hälsa och suicidprevention. Storsthlms roll är att samordna de stimulansmedel som går till Stockholms län och stödja kommunerna i arbetet med de statliga stimulansmedlen.
Stimulansmedlen ska stödja kommunerna i det fortsatta arbetet med att ställa om hälso- och sjukvården samt omsorgen. Målet med omställningen är att ge patienten en god, nära och samordnad vård och omsorg, där den primära vården och omsorgen är navet som samspelar med annan hälso- och sjukvård och socialtjänst.

SKR och staten har också ingått i en tilläggsöverenskommelse som kompletterar grundöverenskommelsen för 2021–2022 som gäller psykisk hälsa och suicidprevention. Överenskommelsen är en fortsättning av det långsiktiga arbetet att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid. Det görs genom bland annat utvecklingen av lokala och regionala handlingsplaner, implementering av kunskapsbaserade insatser, och insatser för ökat brukarmedverkan i vård och stöd.

Utvecklingsarbete inom Regionala samverkans- och stödstrukturen (RSS) i Stockholms län

Styrelsen informerades om utvecklingsarbetet inom RSS i länet som pågår sedan 2018 då styrelsen beslutade om ett uppdragsdirektiv. I oktober 2019 fattade styrelsen beslut om att

• komplettera uppdragsdirektivet med ett uppdrag att ta fram ett förslag på en formell ledningsstruktur av den regionala kunskapsstyrningen
• notera Storsthlms samordnande roll av länets kunskapsstyrning med anledning av de statliga stimulansmedel som fördelas till länsövergripande nivå
• delegera till förbundsdirektören att disponera tilldelade statliga medel i samråd med utsedd styrgrupp samt socialchefsnätverket.

Utvecklingsarbetet, under ledning av en styrgrupp, har fortgått under 2020-2021 och planeras att fortgå även under 2022 för att tillsammans med övriga aktörer (bland annat delregionala Forsknings- och utvecklingsenheter) inom RSS och socialcheferna i länet forma en effektiv regional samverkans- och stödstruktur för samverkan och kunskapsutveckling inom socialtjänsten och kommunal hälso- och sjukvård med brukaren och patient i fokus.