Sammanfattning från styrelsen den 21 mars 2024

På årets första styrelsemöte fastställdes årsredovisningen för 2023. Styrelsen beslutade också att yttra sig över Landsbygds- och infrastrukturdepartementets remiss Trafikverkets Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för perioden 2026-2037.

Styrelsen fick en hel del information inom välfärdsområdet, bland annat om hur de statliga stimulansmedlen för god och nära vård och psykisk hälsa använts under 2023 och planerna inför 2024. Därutöver gavs en lägesrapport av översyn samt förslag till reviderad prismodell för gymnasieprislistan.

Här kan du läsa handlingarna och protokollet i sin helhet.

Yttrande över inriktningsunderlag infrastrukturplaneringen 2026–2037

Storsthlm lämnade synpunkter på remissen utifrån Storsthlms roll som samverkansorganisation för Stockholms läns kommuner. Storsthlm är inte remissinstans, men lämnade synpunkter utifrån att såväl Stockholms län som landet i övrigt är starkt beroende av att infrastrukturen i huvudstadsregionen utvecklas för att stödja tillväxt, hållbarhet och ett starkt totalförsvar. I yttrandet beskrivs synpunkterna utförligt, men kan sammanfattas:

• Investeringar i Stockholms läns infrastruktur är en investering i hela landets framtida utveckling. En välfungerande och modern infrastruktur i huvudstadsområdet har potential att generera omfattande ekonomisk, social och strategisk nytta på både lokal och nationell nivå.
• Utveckling krävs parallellt med fortsatt fokus på vidmakthållande. Det är endast alternativet med 20-procentig ökning som är realistisk för att genomföra gällande nationell plan och länsplan och samtidigt möta behoven inom Stockholmsregionen.
• Kommuner, regioner och andra aktörer, behöver kunna lita på att staten håller löften och avtal. Den nationella planen behöver skapa kontinuitet och ge tydliga planeringsförutsättningar. En förutsättning för detta är att kriterier och samhällsnyttor definieras i samråd med kommuner och regioner. I de fall objekt omprövas behöver detta göras i dialog och med tydliga ramverk och urvalskriterier för att skapa rimliga planeringsförutsättningar.
• Storstadsregionernas förutsättningar behöver synliggöras bättre. Planeringsförutsättningarna i storstadsregionerna skiljer sig från resten av Sverige vilket behöver tydliggöras i nationell plan.
• Det är angeläget att regeringen förtydligar Trafikverkets uppdrag och överväger stärkt finansiering för infrastruktur relaterat till säkerhet och totalförsvar.
• Fler åtgärder behövs för att skapa förutsättningar för ett transporteffektivt samhälle. Regeringen bör se över möjligheten att förenkla planering så fler samhällsekonomiskt effektiva lösningar kan genomföras enklare och till en lägre kostnad. Det är angeläget att undanröja hinder för att bygga ut statliga cykelvägar med finansiering genom nationell plan eller länsplan.
• Utökat regionalt ansvar behöver mötas med ökad finansiering. Den förändrade ansvarsfördelningen kräver en motsvarande höjning av medel till länsplanerna för att inte tränga undan andra viktiga investeringar på regional nivå.
• Prioritering av åtgärder i nationell inriktningsplanering. Kommunerna vill gemensamt lyfta fram behovet av:
• • Tvärförbindelser som binder samman länets olika delar prioriteras
  • Bytespunkter för kollektivtrafiken
  • Kapacitetshöjande åtgärder för näringslivets transporter och kollektivtrafik
  • Ökat fokus på hållbara resor och transporter
  • Höjd standard för vägnätet i hela länet
  • Stärkta förutsättningar för landtransporterna till och från Arlanda

Storsthlm vill även understryka vikten av nyttoanalyser och samverkan. Transportinfrastrukturplaneringen är tätt sammanlänkad med övrig samhällsplanering och kan inte se som en isolerad företeelse. Prioritering av åtgärder måste utgå från nyttoanalyser.

Statliga stimulansmedel – Psykisk hälsa samt God och nära vård – aktiviteter 2024 och utfall 2023

Styrelsen informerades om att Staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har träffat en överenskommelse om Insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2024 som bland annat innebär knappt 146 miljoner kronor till länet för lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Efter en fördelningsplanering mellan Storsthlm och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) på Region Stockholm, avsätts 19,6 miljoner kronor till länsgemensamma satsningar för 2024, och cirka 63 miljoner kronor tilldelas kommunerna i länet för överenskommelsens insatsområden.

VIS (Vård i samverkan) tjänstestyrgrupp beslutar om länsgemensamma satsningar och den Länsövergripande styrgruppen för socialtjänstens frågor beslutar om hur de kommunspecifika medlen ska fördelas.

Vidare har Staten och SKR har också träffat en överenskommelse för God och nära vård 2024 som innebär nästan 110 miljoner kronor till länets kommuner för lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Medlen betalas ut via Storsthlm som har en samordnande roll för den Regionala samverkans- och stödstrukturen i Stockholms län (RSS). Den Länsövergripande styrgruppen för socialtjänstens frågor beslutar om hur dessa medel ska fördelas.

Lägesrapport av översyn samt förslag till reviderad prismodell för gymnasieprislistan

Styrelsen beslutade den 14 september 2023 att uppdra till Storsthlms kansli att göra en översyn av gymnasieprislistans modell att redovisa för styrelsen senast juni 2024 samt att i samband med redovisning föreslå en reviderad modell.

Enligt beslutet förväntas översynen belysa följande områden;

• Beredningsprocessen på Storsthlm.
• Socioekonomisk fördelning och strukturtilläggets konstruktion och nivå.
• Kommuner som är nettoleverantörer med stort söktryck.
• Utbudet i regionen av yrkesprogram respektive högskoleförberedande program.
• Effekter och eventuell kompensation för höga hyror och för skolhuvudmän som bygger ut.
• Beräkningsprinciper
• Beakta att cirka 50 procent är fristående respektive kommunalt drivna gymnasieskolor.
  
  

Översynsarbetet pågår enligt upprättad tidsplan. Parallellt med översynsarbetet pågår, på uppdrag av politisk styrgrupp för gemensam gymnasieregion, arbete med flöden, samordning och samverkan.