Sammanfattning från styrelsen den 25 april 2024
Styrelsen yttrade sig över Stockholms stads avfallsplan. Därutöver fick styrelsen information, bland annat om regionala samverkans- och stödstrukturer inom vård- och omsorg i Stockholms län. Två av Storsthlms fyra politiska styrgrupper informerade om pågående arbete och planerna framåt.
Här kan du läsa handlingarna och protokollet i sin helhet.
Yttrande över Stockholms stads avfallsplan 2025-2030
Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) har tagit fram förslag på en reviderad avfallsplan för Stockholms stad för perioden 2025-2030. Avfallsplanen är ett av kommunens lagstadgade styrdokument och beskriver nuläge, mål och åtgärdsförslag för avfallshanteringen. Remissförslaget har formats med utgångspunkt i lagstiftning, nationella och regionala miljömål, stadens miljöprogram samt stadens målsättningar för framtida utveckling. I dialog med kommunala förvaltningar och bolag samt andra aktörer har det kommit fram idéer och synpunkter som bidragit till förslaget.
Yttrandet tar bland annat upp att avfallsplanen kan stärkas ytterligare genom regional samverkan. För Stockholms stad och SVOA skulle ett länsomfattande system som möjliggör för medborgare att nyttja återvinningscentraler oberoende av kommungränser inte bara innebära miljömässiga vinster utan också utgöra ett stort ekonomiskt incitament.
Rapport om regionala samverkans- och stödstrukturer i Stockholms län
Sedan hösten 2018 har Storsthlm uppdrag att samordna och utveckla Stockholms läns samverkans- och stödstruktur (RSS) inom vård och omsorg. Bland annat samordnar Storsthlm fördelningen av statliga stimulansmedel till kommunerna. Under 2024 kommer beredningsprocess och beslutshantering avseende disponering av stimulansmedlen ses över.
Utvecklingsarbetet har under 2023 fortsatt haft fokus på att stärka strukturen för samverkan lokalt och regionalt, öka kommunernas påverkan och inflytande i den regionala- och nationella kunskapsstyrningen samt säkra att utvecklingsarbetet går hand i hand med utvecklingen av samverkansstrukturen kopplat till Huvudöverenskommelse om samverkan kring hälsa, vård och omsorg (HÖK).
Rapporter från politiska styrgrupper
Storsthlm styrelse har för mandatperioden 2023-2026 utsett fyra politiska styrgrupper, för gemensam gymnasieregionen, kommunernas representanter i vård i samverkan (VIS), digitalisering och infrastruktur. Tanken är att styrgrupperna ska initiera och leda den politiska dialogen i syfte att till exempel förankra och möjliggöra regionala överenskommelser.
Den politiska styrgruppen för vård i samverkan (VIS) rapporterade, genom kommunala representanter, att flera viktiga steg tagits i samverkan mellan kommunerna och Region Stockholm gällande hälsa, vård och omsorg. En struktur för länsövergripande samverkan har etablerats för att hantera de utmaningar som inte kan lösas i lokal samverkan. En gemensam sjuårig handlingsplan för omställningen till en god och nära vård och omsorg har tagits fram och genomförandet påbörjas nu med prioriterade uppdrag för länsövergripande samverkan 2024. Många utmaningar inom hälsa, vård och omsorg kräver en fungerande samverkan och samordning mellan kommuner och region för att målet om en sömlös och personcentrerad vård och omsorg för invånarna ska uppnås. Samverkan på lokal nivå mellan kommun och region behöver fortsätta att utvecklas så att samordningen mellan verksamheter fungerar kring alla målgrupper.
Arbetet i den politiska styrgruppen för gemensam gymnasieregion har i första hand handlat om att följa och stödja den översyn av gymnasieprislistan som beslutades av styrelsen i höstas och som genomförs av kansliet. Styrgruppen har också planerat och genomfört två regionala dialoger tillsammans med kansliet. Vidare har styrgruppen arbetat med att förbereda gymnasieregionen på ett nytt samverkansavtal enligt ny lagstiftning. Ett utvecklingsområde framgent är bättre ta hänsyn till arbetsmarknadens behov i utbudsplaneringen vilket numera är ett lagstiftat krav. Uppdatering av samverkansavtalet, att stärka yrkesprogrammens attraktivitet, att möta stora skillnader i söktryck och antagningspoäng, stora skillnader kostnader för nya och äldre skolar samt att öka samarbetet med fristående huvudmän är andra exempel på framtida utmaningar liksom att möta den period av lägre elevunderlag som väntas inom gymnasieskolan om ett par år på motsvarande sätt som nu sker i grundskolan till följd av minskat antal barn och unga i skolålder.