Ny rapport visar både brister och överskott på lärare

I Stockholm är balansen mellan rekryteringsbehovet av lärare och antalet utfärdade examina i huvudsak god. Men det finns tydliga bristyrken samtidigt som det finns lärarkategorier där det utbildas många fler än som behövs. Detta visar en kartläggning som Storsthlm har gjort tillsammans med länets kommuner och lärosäten.

- För att bättre lösa ekvationen med överskott och brist på lärare är det viktigt att ha en aktuell kännedom om regionala och lokala kompetensförsörjningsbehov. Men skolhuvudmän och lärosäten måste också arbeta strategiskt tillsammans för att kunna erbjuda en så attraktiv lärarutbildning som möjligt i länet, säger processledaren Åsa Helsing som tagit fram rapporten ​”Lärarförsörjningsbehov Stockholms län.” 

Åsa Helsing, processledare på Storsthlm.

Hon fortsätter:

- Samtidigt behöver skolhuvudmännen i länet trygga en framtida rekrytering av engagerade, kompetenta och behöriga lärare, som kommer att stanna i yrket och kontinuerligt vara en av de viktigaste faktorerna för kvalitativ utbildning för länets barn och unga.  

Minskat behov inom förskola och grundskola

Lärarbristen i Stockholm och i Sverige som helhet har länge varit alarmerande. Men i och med de nya befolkningsframskrivningarna har situationen förändrats. Antalet barn och unga upp till 15 år förväntas minska fram till 2033, vilket kommer att leda till ett minskat behov av lärare inom förskola och grundskola. Detta kan potentiellt minska trycket på dessa utbildningsnivåer även om det finns stora regionala och lokala skillnader. Inom gymnasieskolan ser dock situationen annorlunda ut. Här förväntas i stället antalet elever öka, eftersom antalet barn mellan 16 och 19 år kommer att öka fram till 2031.  

För att lyckas med rekryteringen av kompetenta och behöriga lärare är samverkan mellan kommuner och lärosäten inom ramen för samverkansavtalet ”Lärarutbildning i samverkan i Stockholms län” en nyckelfaktor.

Storsthlms rapport tar upp fyra förslag på områden för samverkan som framträtt under kartläggningen:  

• Fortsatt gemensam utveckling av lärarutbildningens verksamhetsförlagda utbildning med fokus på en kvalitativ och likvärdig VFU i hela länet 
• En länsgemensam behovsbild av lärarförsörjningsbehoven, inklusive lokala behovsbilder för respektive kommun 
• En gemensam strävan för att lyfta de positiva bilderna av lärarutbildningen och läraryrket och skapa ett nytt narrativ om en attraktiv lärarutbildning och ett attraktivt yrke.  
• Riktade insatser för länets bristyrken, både konkreta gemensamma åtgärder och ett aktivt påverkansarbete.   

Kartläggningen ett första steg

• Det råder en enighet bland både länets kommunala skolhuvudmän och lärosäten att mycket mer kan göras tillsammans. Kartläggningen är ett första steg. Nu bör förslagen omsättas i handling, säger Åsa Helsing. 

Läs rapporten Lärarförsörjningsbehov Stockholms län

Fakta Storsthlm och kompetensförsörjning

Genom Storsthlm finns ett regionalt samverkansavtal mellan länets kommuner och de sju lärosäten som har lärarutbildningen i länet.

Storsthlm arbetar med kompetensförsörjning utifrån fyra perspektiv:

• Kommunerna som arbetsgivare: Detta perspektiv fokuserar på att säkerställa att kommunen har den nödvändiga kompetensen för att uppnå sina mål och hantera förändringar i arbetsmiljön.
• Invånare som arbetstagare: Detta perspektiv fokuserar på att utveckla och förbättra kompetenser hos invånare för att öka prestationen och karriärmöjligheter.
• Kommunerna som utbildningsanordnare: Detta perspektiv fokuserar på att säkerställa att kommunerna har den nödvändiga kompetensen för att erbjuda reguljär utbildning till invånare.
• Övriga arbetsgivares behov av kompetens: Detta perspektiv fokuserar på att möta efterfrågan på arbetsmarknaden från andra arbetsgivare och säkerställa tillgång till den nödvändiga kompetensen.