Navigator i Sollentuna hjälper ungdomar till sysselsättning
Att eleverna klarar gymnasiet är en viktig fråga i hela landet. I Sollentuna hjälper man genom verksamheten Navigator ungdomar mellan 16 och 20 år till studier, arbete och en meningsfull fritid.
Siffror från SKR visar att ungefär var sjätte elev bland eleverna som avslutar åk 9 i Sverige inte har behörighet att söka till gymnasieskolans nationella program. Cirka var fjärde elev, 26 procent, fullföljer inte sin gymnasieutbildning med examen inom fyra år.
På Navigator i Sollentuna arbetar ungdomscoacher tillsammans med studie-och yrkesvägledare. De erbjuder vägledning och stöd för att komma vidare till en aktivitet. Kommunen har ungefär 250 ungdomar som faller under det kommunala aktivitetsansvaret och av dem deltar drygt hälften i verksamheten.
Linus Nygren, skolchef gymnasieskolan i Sollentuna har länge arbetat strategiskt för att få fler elever att fullfölja sin utbildning.
Vilka lärdomar har du dragit?
– Vi har varit flexibla i verksamhetens utveckling och anpassat vårt fokus utifrån de ungdomar vi möter. Vår erfarenhet är att väldigt många vill komma tillbaka till studier, trots de skolmisslyckanden många har bakom sig, säger Linus Nygren.
Linus Nygren, skolchef gymnasieskolan Sollentuna.
Han menar att man måste satsa på många delar samtidigt, då målgruppen har väldigt skiftande behov, och ha ett nätverk utanför verksamheten som kan möta dessa olika behov.
– En utmaning man måste landa i är att det tar lång tid, man får inte bli besviken om en insats inte ger effekt på en gång. En annan stor utmaning är att nå de ungdomar som inte "vill" ha hjälp, de löper kanske störst risk att hamna i utanförskap, eller till och med i kriminalitet, säger Linus Nygren.
Vilka är framgångsfaktorerna?
– För oss har en faktor varit att verksamheten tillhör utbildningskontoret, vilket gör att vi har direkt tillgång till både grund- och gymnasieskola. Valet av lokal ska heller inte underskattas, många i målgruppen har dåliga erfarenheter av skolor och av kommunen. Därför ligger Navigator i en "neutral" lokal centralt i kommunen.
Varför har Navigator varit framgångsrikt?
– Jag skulle säga att personalen är nyckeln. De som jobbar i en sådan här verksamhet måste både vara kompetenta inom olika områden och känna starkt för målgruppen, vilket personalen på
Navigator verkligen gör! Vi har också ett starkt stöd i hela kommunen och politiken står bakom satsningen.
Delmål i samverkansavtal
Ett av de fyra delmålen i det nya samverkansavtalet för den gemensamma gymnasieregionen rör kvalitet, utbildningarna inom länet ska vara likvärdiga, hålla hög kvalitet och göra det möjligt för eleverna att uppnå sin fulla potential.
Åsa Helsing, processledare på Storsthlm, menar att det också gäller de ungdomar som av olika anledningar inte går i gymnasiet och som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, KAA:
– Vi behöver bygga studievägar och skapa studiealternativ även för denna målgrupp. Det är viktigt att det finns utbildningar som möjliggör för dem att fullfölja sin gymnasieutbildning.
Åsa Helsing, processledare Storsthlm.
Utnyttja resurser effektivt
Hon säger att kommunala resurser kan utnyttjas mer effektivt genom att förkorta tiden i utanförskap, och därmed tiden det tar för en ung person att fullfölja en gymnasieutbildning. Varje skolår för en gymnasieelev kostar drygt 100 000 kronor, och än mer när de omfattas av KAA.
– Alla behövs om vi ska lyckas med de kompetensförsörjningsutmaningar som finns. Vi har inte råd att låta en stor del av målgruppen falla utanför arbetsmarknaden, där en gymnasieutbildning ofta är ett grundkrav, säger Åsa Helsing.