Kommuner och rektorer ska fördela resurser till utbildningen inom skolan efter elevernas olika förutsättningar och behov. Därför har vi tagit fram en modell för resursfördelning, det så kallade strukturtillägget.
Syftet med tillägget är att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med behov av mer stöd. Strukturtillägget är därmed inte samma sak som till exempel tilläggsbelopp som är knutet till en specifik elev.
Så beräknas strukturtillägget
Det finns numera ingen finansiell koppling mellan programpriset och strukturtillägget, vilket innebär att storleken på strukturtillägget varierar från år till år beroende på antalet elever som omfattas. Det innebär även att förändringar i strukturtillägget inte påverkar programpengen.
Strukturtillägget utgår från elevernas meritvärden i årskurs nio som är under 200 poäng, där man med hjälp av en oddskvot räknar ut elevens förutsättningar för att nå högskolebehörighet. Meritvärdet från årskurs nio utgör grund för beräkning för eleverna även i årskurs två och tre.
Strukturtillägget beräknas per elev och nationellt program men betalas ut till skolorna utan specifikation om vilka elever det gäller. De totala beloppen specificeras endast per skola och nationellt program. Sedan är det rektorn som beslutar om vilka åtgärder eller satsningar som bör göras.
Strukturtilläggets utformning gör att skolor med många elever med lägre meritvärde får ett högre strukturtillägg och skolor med många elever med höga meritvärden får lägre strukturtillägg.
Elever som går introduktionsprogram, anpassad gymnasieskola och på program där priserna fastställs av Skolverket, Skolinspektionen och Stockholms stad omfattas inte av strukturtillägg. Dessa priser fastställs inte heller gemensamt genom samverkansavtalet.
