YTTRANDE UT
2021-12-16
Region Stockholm
Förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur 2022-2033
Storsthlm är remissinstans och lämnar synpunkter på remissen utifrån Storsthlms roll som samverkansorganisation för Stockholms läns kommuner.
Sammanfattning av Storsthlms synpunkter
- Storsthlm anser att den ekonomiska tilldelningen är för liten och därför riskerar att hämma Stockholmsregionens utveckling.
- Storsthlm anser att det behöver vidtas åtgärder för ökad kostnadskontroll på nationell och regional nivå, samt att Trafikverket och Region Stockholm regelbundet redovisar hur kostnader utvecklas och följs upp. Ytterligare medel bör tillföras för att kompensera för kostnadsökningar som ligger utanför Region Stockholms och kommunernas kontroll.
- Storsthlm ser positivt på satsningen inom åtgärdsområdet kapacitet och tillförlitlighet.
- Storsthlm ser positivt på förstärkta satsningar på trafiksäkerhet, cykel och kollektivtrafik. Det finns troligtvis ett behov av ytterligare satsningar på en sammanhängande cykelinfrastruktur. Region Stockholm bör, i samråd med Trafikverket och kommunerna, utarbeta finansieringslösningar som är mer anpassade till de utmaningar som finns att för att utveckla ett regionalt cykelnät.
- Storsthlm anser att länsplanen behöver kompletteras med skrivningar som klargör den fortsatta hanteringen av viktiga bytespunkter såsom Flemingsberg, Gullmarsplan och Brommaplan.
- Storsthlm rekommenderar Region Stockholm att lägga stor vikt vid samordning och dialog med kommunerna. De synpunkter som kommer in kring objekt i länsplanen bör inarbetas i förslaget i största möjliga mån. Det behövs ett tydligt fokus på regionala nyttor och ett transporteffektivt samhälle.
- Storsthlm föreslår att Region Stockholm och Trafikverket förbereder ett underlag för dialog om vilka beslutade objekt som bedöms som inaktuella och som har bristande samhällsekonomisk nytta.
Beskrivning av synpunkterna
Storsthlm har förståelse för att Region Stockholm tagit fram ett förslag till reviderad länsplan med givna förutsättningar. Det behöver dock påpekas att den anslagna ramen inte är tillräcklig för att motsvara länets behov av investeringar inom transportinfrastrukturen. Liksom vid tidigare länsplaner tvingas länet in i skarpa prioriteringar och där viktiga satsningar väljs bort. Det riskerar att få allvarliga konsekvenser för länets utveckling. Utifrån länets stora behov av resor och transporter så måste de statliga investeringarna i regionens infrastruktur öka och ramarna i länsplanen höjas. Detta gäller både namngivna objekt, tilldelning i åtgärdsområden och potter i nationell plan samt ökad ram till regionen i länsplanen. Storsthlm anser att den ekonomiska tilldelningen är för liten och därför riskerar att hämma Stockholmsregionens utveckling.
Problematiken är kostnadsökningar är ytterligare ett allvarligt område som behöver hanteras. Storsthlm har i flera sammanhang påpekat att Trafikverket behöver redogöra för hur de arbetar med kostnadskontroll. Storsthlm ser även ett behov att vidta åtgärder som minskar risken att framtida kostnadsökningar äter upp det ekonomiska utrymmet i länsplanen. Om staten inte kan kontrollera kostnadsökningarna så behöver det tillföras ytterligare medel i länsplanen för att kompensera för denna brist. Storsthlm anser att det behöver vidtas åtgärder för ökad kostnadskontroll på nationell och regional nivå, samt att Trafikverket och Region Stockholm regelbundet redovisar hur kostnader utvecklas och följs upp. Ytterligare medel bör tillföras för att kompensera för kostnadsökningar som ligger utanför Region Stockholms och kommunernas kontroll.
De satsningar på nya åtgärdsområden som tillförs i förslaget bedöms som viktiga för regionen. Åtgärdsområdet inom kapacitet och tillförlitlighet som omfattar trimning, signal, trängsel och ITS kommer att förbättra effektiviteten och öka nyttjandegraden i transportsystemet. Det kan dock befaras att de tilldelande medlen inte motsvarar behoven. Storsthlm ser positivt på satsningen inom åtgärdsområdet kapacitet och tillförlitlighet.
Storsthlm ser positivt på förslaget om satsningar på trafiksäkerhet, cykel och kollektivtrafik. Det är områden som under många år behövt förstärkningar och ytterligare medel. Trafiksäkerhetsåtgärder behöver vara ett högt prioriterat område i hela transportinfrastrukturen. En sammanhängande regional cykelinfrastruktur kan ge flera goda effekter på regionens utveckling. Det både bidrar till att minska trycket på andra trafikslag och får goda hälsoeffekter. För att nå hela vägen behöver länets kommuner och Region Stockholm arbeta för att koppla samman cykelnäten. Trots de satsningar som redan gjorts inom cykelområdet och den förstärkning som föreslås i länsplanen, så kan det vara otillräckligt. Regionala cykelstråk passerar ofta över kommungränser. Det innebär att kommuner som möts har olika behov och nytta av att bygga ut sina respektive delar av cykelvägnätet. Många av länets kommuner pekar på att finansieringsfrågan är komplicerad eftersom åtgärden inte får bekostas till hundra procent av länsplanen, utan medfinansiering upp till femtio procent kan lämnas endast till den kommun som är väghållare. Kollektivtrafiksatsningar har stor betydelse för länets kommuner, såväl när det gäller tillgänglighet som bytespunkter och anslutningar. Åtgärderna i planen behöver bidra till att Stockholms län binds samman med ett attraktivt och robust system för kollektivtrafik. Storsthlm ser positivt på förstärkta satsningar på trafiksäkerhet, cykel och kollektivtrafik. Det finns troligtvis ett behov av ytterligare satsningar på en sammanhängande cykelinfrastruktur. Region Stockholm bör, i samråd med Trafikverket och kommunerna, utarbeta finansieringslösningar som är mer anpassade till de utmaningar som finns att för att utveckla ett regionalt cykelnät.
Storsthlm anser att det är av avgörande betydelse att samtliga parter som ingår avtal och överenskommelser om medfinansiering och samarbete står fast vid och tar ansvar för både finansiering, planering och genomförande. Vidare är det av stor betydelse att skapa tvärförbindelser som binder samman länets olika delar. De bytespunkter som finns i kollektivtrafiken bidrar till regional nytta och är av stor vikt i transportsystemet. När finansieringen av viktiga bytespunkter lyfts ut ur länsplanen, till exempel Flemingsberg, Gullmarsplan och Brommaplan, anser Storsthlm att det behöver finnas tydliga förklaringar och beskrivningar av hur sådana objekt hanteras vidare. För dessa objekt finns ett stort regionalt behov av att lösa finansiering och att fortsätta planeringsarbetet. Det är också troligt att det behövs en fortsatt process för finansieringen av sådana bytespunkter som skapar regional nytta, men som belastar enskilda kommuner på ett oproportionellt sätt. Det kan krävas förändringar i den statliga medfinansieringen eller andra finansieringsmodeller där finansieringsansvaret bättre motsvarar nyttoeffekterna. Storsthlm anser att länsplanen behöver kompletteras med skrivningar som klargör den fortsatta hanteringen av viktiga bytespunkter såsom Flemingsberg, Gullmarsplan och Brommaplan.
Storsthlm kommenterar inte de namngivna objekt som finns i förslaget. Det finns dock starka skäl att ta in enskilda kommuners synpunkter och arbeta in dem i planförslaget. Storsthlm menar att länsplanen bör ses som en gemensam produkt för länets aktörer, dvs Region Stockholm, kommunerna och Trafikverket. Dialogen och hanteringen av kommunernas synpunkter blir därmed av yttersta vikt. Genom samordning och dialog med kommunerna och Regionen i länsplansprocessen och andra regionala samarbeten skapas en bred förankring för kommande länsplan som kopplar till kommunernas planering. I det arbetet behöver det finnas ett tydligt fokus på nyttorna med de olika objekten, såväl vad gäller regionala nytta och transporteffektivt samhälle. Storsthlm rekommenderar Region Stockholm att lägga stor vikt vid samordning och dialog med kommunerna. De synpunkter som kommer in kring objekt i länsplanen bör inarbetas i förslaget i största möjliga mån. Det behövs ett tydligt fokus på regionala nyttor och ett transporteffektivt samhälle.
Storsthlm har tidigare varit tydliga med att beslutade åtgärder behöver genomföras, vilket fortfarande gäller. Det finns dock en problematik i att så stor andel av ramen blir intecknad i överenskomna objekt och kostnadsökningar. Storsthlm delar bilden att det behövs flexibilitet och ökat utrymme med fria medel. Satsningarna på mindre åtgärder med hög lönsamhet bedöms som positiva och kan ge hög nytta. Sådana objekt som beslutats för länge sedan och där aktualitet, samhällsnytta och kostnadsbedömningar har förändrats kan behöva hanteras i någon form. Storsthlm vill därför öppna upp för en dialog om vilka dessa objekt är och hur de skulle kunna styras om till andra satsningar som ger motsvarande eller högre nytta för berörda kommuner. Givetvis behöver detta ske med stor försiktighet och bibehållen medvetenhet om att berörda aktörer behöver kunna lita på att beslut genomförs för att skapa stabilitet i planering och utvecklingsarbete. Men i sådana fall där det är möjligt att öka värdet av en åtgärd bör det kunna föras en dialog. Storsthlm föreslår att Region Stockholm och Trafikverket förbereder ett underlag för dialog om vilka beslutade objekt som bedöms som inaktuella och som har bristande samhällsekonomisk nytta.