Yttrande över Kollektivtrafikplan 2050

Storsthlm är remissinstans och lämnar synpunkter på remissen utifrån Storsthlms roll som samverkansorganisation för Stockholms läns kommuner.

Sammanfattning av Storsthlms synpunkter

Planeringen av kollektivtrafiken behöver var i samklang med kommunernas planering och präglas av tidig dialog.
Storsthlm ser stora fördelar med att kollektivtrafiknätet görs mer polycentriskt.
Kollektivtrafikplaneringen behöver snabbare reagera på ändrade förutsättningar, exempelvis snabbt kunna dimensionera upp överfulla busslinjer.
Storsthlm är av uppfattningen att den övergripande dialogen mellan Region Stockholm och kommunerna behöver förstärkas samt bör vara i form av en avtalad samverkan där riktlinjer för denna utformas på högsta politiska nivå. Storsthlm kan vara en arena för att mötas i den dialogen.
Stombussnätet behöver utvecklas och förstärkningar göras i befintliga kollektivtrafikstråk.
Storsthlm ser ett behov av förstärkt samverkan mellan Region Stockholm och kommunerna inom trygghetsområdet.
Stockholmsregionens vattenvägar går att utnyttja i större utsträckning för vattenburen kollektivtrafik.

Beskrivning av synpunkterna

Storsthlm kan konstatera att Kollektivtrafikplan 2050 är välgjord och ger en bra bild av vad som krävs för att planera för en framtida kollektivtrafik. Planen kommer fungera väl som en strategisk inriktning och kan utgöra underlag i förhandlingar om lokala åtgärder och investeringsmodeller.

Storsthlm yttrar sig inte i detalj när det gäller enskilda kommuners val av åtgärder, vilket innebär att Storsthlm inte heller har några synpunkter på lokala kollektivtrafikåtgärder.

Storsthlm ser positivt på att Region Stockholm har för avsikt att göra kollektivtrafik-nätet mer polycentriskt än som det nuvarande monocentriska. Det gagnar fler kommuner att tvärförbindelser på det sättet binder samman länet och möjliggör nya möjligheter för kollektivt resande. Storsthlm ser att samtidigt som nätet görs mer polycentriskt behöver fortsatta förstärkningar göras i befintliga kollektivtrafikstråk.

Kollektivtrafikplanering behöver synka med kommunal planering

Kollektivtrafikplaneringen tydligt behöver korrelera med kommunernas översiktsplanering, men kollektivtrafiken byggs ut i samklang med att nya bostadsområden planeras och uppförs. Många kommuner vittnar t.ex. om eftersläpning i utbyggnad och underdimensionerade busslinjer. Storsthlm är därför av uppfattningen att ett tydligare initialt planeringssamarbete mellan Region Stockholm och kommunerna är avgörande.

Ett flertal faktorer kommer att avgöra behovet av utbyggd kollektivtrafik de kommande decennierna där befolkningstillväxt, bostadsbyggande och utbyggnad av teknisk infrastruktur bara är några faktorer. Storsthlm delar Region Stockholms bild att det är framtidsbild 1 i kapitel 3, som i dagsläget är mest relevant och därigenom bör ligga till grund för kollektivtrafikplanen. Det vill säga en relativt långsam förflyttning mot ett mer hållbart resande och medvetna val av hållbara transportsätt. Denna framtidsbild överensstämmer i ganska stor utsträckning med beslutad planering. I stort sett kommer behovet av transporter för regionens invånare se ut som idag, vilket innebär att resandet ökar i samma takt som befolkningen.

Storsthlm ser därför att uppföljningen av planen som beskrivs i kapitel 8, behöver präglas av ett stort mått av lyhördhet om tecken på ändrade förutsättningar.

Strukturerad samverkan – och tidig dialog

I kollektivtrafikplanen beskrivs i kapitel 8 hur planen ska genomföras utifrån den så kallade samhandlingstrappan. Storsthlm ser ett behov av en än mer strukturerad och kontinuerlig tidig dialog över tid, dels med alla kommunerna, dels direkt med berörda kommunkluster. Storsthlm är av uppfattningen att denna typ av dialog bör vara i form av en avtalad samverkan där riktlinjer för denna utformas på högsta politiska nivå.

Storsthlm har tagit fram ett positionspapper som antagits av samtliga 26 kommuner och som syftar till att stärka förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande och en utveckling av effektiv infrastruktur. I positionspapperet uttrycks en gemensam viljeriktning med syfte att Stockholmskommunerna genom tidig planeringsdialog ska förbättra sin samverkan med staten och regionala aktörer inom bostads- och infrastrukturområdet så att det kommunala perspektivet får större genomslag och påverkan inom området. Storsthlm ser stora fördelar i om en fördjupad dialog kring kollektivtrafikplanens genomförande kan komma till stånd. I likhet med de regionala bostadssamtalen bör liknande samtal föras kopplat till kollektivtrafikplaneringen. Storsthlm skulle med fördel kunna vara en arena för att mötas i den dialogen.

Stombussnätet behöver utvecklas

Storsthlm ser även positivt på att kollektivtrafikplanen ersätter den tidigare stombussplanen som strategisk plan för kollektivtrafiken. Storsthlm ser fördelar med att alla åtgärder kan diskuteras i en av parterna beslutad dialogform exempelvis som ovan beskrivits. Just stombussnätet behöver snabbt utvecklas för att åstadkomma effektivitet i ett mer polycentriskt kollektivtrafiknät. Det gäller särskilt länets mer bussberoende kommuner som förutspås behöva en kraftigt ökad busstrafik.

Finansiering måste in tidigt i planeringsdialogen

Även om det i kollektivtrafikplanen inte görs ekonomiska avvägningar behöver detta göras inom ramen för den strukturerade samverkan som beskrivits ovan. För att samverkan ska bli relevant behöver finansieringsförutsättningar och fördelning av kostnader finnas med i den tidiga planeringsdialogen. Val av finansieringsmodell och budgetutrymme är avgörande för att räkna hem lokala satsningar. Men lika viktigt är att räkna på nyttoeffekter som uppstår i andra delar av kollektivtrafiksystemet och att också de som indirekt drar nytta av åtgärder som genomförs i andra kommuner. En utgångspunkt i finansieringen av åtgärder kopplade till genomförandet bör vara att parter som får nytta av åtgärden även är med och finansierar åtgärden

Storsthlm vill här särskilt betona vikten av att genomföra beslutade åtgärder. Kommunernas översiktsplanering utgår från att berörda aktörer tar sitt ansvar inom infrastrukturområdet. Kommunerna behöver för sin långsiktiga planering räkna med att beslutade åtgärder genomförs och att dessa är finansierade.

Framförhållning och lyhördhet i samband med ändrade förutsättningar

Kollektivtrafikplaneringen har inte alltid den framförhållning som kommunerna är i behov av. Ofta blir de initiala kollektivtrafiklösningarna underdimensionerade vilket exempelvis får överfulla bussar som följd och missnöjda resenärer. Detta kräver en tät och lyhörd dialog mellan huvudmän, kommuner och bostadsutvecklare med flera. Och fram för allt resurser att snabbt bygga ut trafiken i takt med att efterfrågan ökar. Kollektivtrafiken är en viktig faktor för ett bostadsområdes attraktionskraft.

Hållbarhet och trygghetsfrågor behöver vara fokus i kollektivtrafikplanen

Storsthlm vill slutligen lyfta några delar som till viss del tas upp i remissutgåvan men som kan utvecklas ytterligare. Det är också delar där det finns stora möjligheter för både regionen och kommunerna att utifrån dess rådigheter göra skillnad.

Skärgård och landsbygd

Stockholms län är Sveriges tredje största landsbygdslän med 160,000 invånare utanför tätorterna. Detta innebär att länets kommuner har olika typer av utmaningar och möjligheter. Kollektivtrafikplaneringen behöver vara lyhörd för kommuner där skärgård och landsbygd skapar särskilda villkor.

Kollektivtrafik på vatten

Stockholmsregionen har stora möjligheter att utveckla kollektivresande på vatten, då det finns många vattenvägar och genom det särskilt goda förutsättningar att utveckla nya hållbara trafiklösningar. Kollektivtrafikplaneringen behöver därför på ett tidigt stadium synka med kommunernas planering för att bereda möjliga angöringsplatser.

Trygghet

Region Stockholm har i sina undersökningar identifierat att många polisanmälda så kallade livskvalitetsbrott och rapporterade ordningsstörningar är fokuserade till bland annat kollektivtrafiknoder. Därför finns det många fördelar med att samordna olika trygghetsinsatser som Region Stockholm genomför kopplade till kollektivtrafiken och det kommunala trygghetsarbetet. Framgångsfaktorer är gemensam analys och problembild där samverkande aktörer jobbar mot samma mål.

Kollektivtrafikplan 2050, yttrande