Liv kan räddas – kunskap och samverkan förebygger suicid
Varje år tar cirka 320 människor sitt liv i Stockholmsregionen. Ett stort folkhälsoproblem som förutom de tragiska förlusterna av människoliv orsakar stort lidande för anhöriga, närstående och samhället i stort. För att möta denna utmaning satsar regionen och kommunerna på att förebygga suicid genom att öka kunskapen, samverka och genomföra insatser lokalt.
Under 2024 använder kommunerna och regionen länsgemensamma stimulansmedel för att stärka det förebyggande arbetet mot självmord.
Kunskap är avgörande för att lyckas
Under 2024 är arbetet inriktat på att säkra att det förebyggande arbetet är baserat på tillgänglig kunskap. På länsnivå och lokalt sker samarbete med bland annat NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) för att få fram handlingsplaner som bygger på bästa vetenskapliga grund och beprövade metoder. I den länsgemensamma handlingsplanen för god och nära vård och omsorg är det en prioriterad aktivitet under 2024 att stärka den lokala kapaciteten att förebygga suicid genom olika utbildningar och stödjande insatser.
- Ökad kunskap och samverkan mellan olika aktörer i länet är avgörande för att lyckas med suicidprevention, säger Gergö Hadlaczky, verksamhetschef vid NASP.
Rådgivning och utbildning
NASP har fått uppdraget att leda de prioriterade insatserna, i samarbete med kommuner och intresseorganisationer. En del i NASP:s uppdrag är att ge rådgivande stöd till kommunerna. NASP stöttar med att kartlägga trender och relevanta riskgrupper som underlag till kommunerna för att planera folkhälsoinsatser. Ett stödmaterial hjälper kommunerna att ta fram lokala handlingsplaner för suicidprevention.
- Kommunernas roll i det suicidpreventiva arbetet är oerhört viktig eftersom de genom sina verksamheter möter invånarna från vaggan till graven, från förskolan till enheter för särskilt boende. De har också ansvar för att kommunen är trygg och säker och för en hälsofrämjande miljö, Gergö Hadlaczky.
Genom att ta fram en handlingsplan kan kommunerna identifiera sitt ansvar och möjliga åtgärder på ett strukturerat sätt.
- Den största utmaningen vi ser är att säkerställa att alla, från beslutsfattare till verkställare, är involverade och att arbetet får en tydlig ansvarsfördelning, tillägger Gergö Hadlaczky.
Reflektion förbättrar den psykiska hälsan
En annan insats är programmet Youth Aware of Mental Health (YAM) i skolorna. YAM riktar sig till ungdomar och syftar till att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar. Eleverna ges möjlighet att diskutera och reflektera över sina känslor och utveckla färdigheter för att hantera svåra situationer.
Hittills har fyra kommuner i Stockholms län, Botkyrka, Norrtälje, Österåker och Vaxholm, infört YAM i sina skolor, och fler kommuner planerar att ansluta. NASP tillhandahåller kostnadsfri utbildning och stöd för att starta programmet.
- Programmet har visat sig effektivt för att minska självmordstankar och öka hjälpsökande beteenden bland unga, säger Gergö Hadlaczky.
Länets första YAM-konferens kommer att hållas i november, där intresserade kommuner och skolor kan få mer information om hur de kan införa programmet (länk till konferensen finns längre ner på sidan).
Utbildning för yrken som möter individer i kris
NASP bidrar även med utbildning för yrkesgrupper som biståndshandläggare, blåljuspersonal och socialtjänst. Dessa utbildningar var tidigare utformade efter olika yrkens specifika behov, men har senare gjorts om till gemensamma utbildningar.
- Vi har sett att yrkesgrupper som möter individer i kris ofta har liknande behov när det gäller suicidprevention. Därför har vi under senare år arbetat fram utbildningar som ger dem en gemensam grund att stå på, säger Gergö Hadlaczky.
Utvärderingar visar att utbildningarna har haft en positiv inverkan.
- Deltagarna uppger att de, även ett år efter utbildningen, har fått ökad kunskap, känner sig tryggare och har mer positiva attityder till att arbeta med suicidnära personer, avslutar Gergö Hadlaczky.