”Kommunen har inte alla lösningar utan är beroende av att samhällets olika parter deltar”

I Upplands Väsby ökade långtidsarbetslösheten under pandemin. Kommunen startade därför projektet Väsby växlar upp, för att skapa förutsättningar för fler att komma ut på arbetsmarknaden och stärka det lokala näringslivet. Vi har pratat med Mikael Kampner, projektledare för satsningen Väsby växlar upp.

Varför startade ni projektet Väsby växlar upp?

När det stod klart i mars 2020 att kommande pandemi skulle få stor påverkan på kommunen och våra medborgare tog den politiska ledningen beslut om en treårig satsning för att hantera pandemins effekter. Satsningen beslutades ske i projektform då analysen var klar över att det behövdes effektiva interna och externa samarbeten.

Utmaningarna handlar om att få fler till arbete, motivera till studier/vidareutbildning, minska ohälsotalen och stimulera till en positiv områdesutveckling. Utmaningar där kommunen själv inte har alla lösningar utan är beroende av att samhällets olika parter deltar. Det kräver ett flexibelt, agilt och lösningsfokuserat arbete som fungerar funktionellt i projektform.

Vad är målet med projektet?

Väsby växlar upp har fyra projektmål, ökad förmåga till självförsörjning – implementera en effektiv process för intern och extern samverkan – främja tillväxt hos det lokala näringslivet samt etablera en plattform för en långsiktig samverkan mellan kommunen, näringslivet och civilsamhället. En långsiktig strävan är att minska långtidsarbetslösheten.

Hur har mottagandet varit från medborgarna?

Medborgarna i form av ungdomar och föräldrar har uppskattat att kommunen hittat nya kanaler för att nå ungdomarna under 20 år som inte studerar i gymnasieskolan eller i annan utbildning ( KAA, kommunala aktivitetsansvaret).  Medborgarna uppskattar även att vuxenutbildningen och arbetsmarknadsenheten ”kommer till dom”, dvs finns på plats där medborgaren befinner sig, exempelvis i bibliotekets lokaler och språkcaféerna.

Har ni stött på några utmaningar?

Givetvis. Det tar tid att etablera intern och extern samverkan. Vad finns att vinna på samverkan och hur skapar den mervärde för alla inblandade? Det gäller att hantera de förväntningar som kommer från olika håll, lyssna in och dirigera mot gemensamma mål. Projektet har en bred ansats som därmed kräver en bred dialog med verksamheterna för att säkerställa att projektet inte bedriver insatser som redan finns i verksamheterna eller försvårar. Projektet styrs mot och mäts mot effektmål som kommunen inte ensam råder över. Förändringarna av till exempel Arbetsförmedlingen har försvårat arbetet.

Vilka fördelar finns med att driva arbetet i ett projekt istället för att fördela medlen direkt till verksamheterna?

I projektform är det enklare att få tillstånd kontinuerliga gemensamma möten mellan kommunens verksamheter, näringsliv och civilsamhälle, projektet blir en möjliggörare. Snabba beslut kan tas genom styrgruppens månatliga möten. Kunskapsöverföringen kan ske i nya oprövade konstellationer och forum. Formen öppnar upp för innovation då nya perspektiv förmedlas genom mångfalden av representation. Fler och nya nätverk etableras. 

Hur samverkar ni med andra kommuner?

Att ha möjligheten att från 289 andra kommuner hämta hem innovativa och beprövade arbetssätt, metoder, system och olika sätt att samverka är en otrolig tillgång som nyttjas för dåligt. Sedan 2018 har Upplands Väsby, Sollentuna och Sigtuna en gemensam arbetsmarknadsinsats – Etableringslyftet.

Grunden till samverkan var synen att kommunerna har en gemensam arbetsmarknad och att en bra matchning kräver en större volym av arbetssökanden. Genom att samla personal från de tre kommunerna i en med Arbetsförmedlingen gemensam lokal, har nya samarbetsformer kunnat prövas. Denna samverkan finns även i samverkansöverenskommelser med Arbetsförmedlingen. Vi har nu också startat upp ett samarbete med Uppsala med syftet att byta kunskap och erfarenheter utifrån de utmaningar som är gemensamma.